Startsida Nyheter Om oss 1 Våra hästar Våra bilder Våra bilder 2 Våra video Lastning Leda sin häst Kontakta oss Nore Till minne av Bilder på famlijen Hästar vi haft Moa Eddox Roxita Kajza Om nordsvenska hästen Lyxa sven Forsström Gästbok About me Till salu Wilson New page 27 Joinup Våra tjänster Småmaskiga hönät

Om nordsvenska hästen

Kort historikDen Nordsvenska hästen och gotlandsrusset är de enda inhemska hästraserna som vi har i sverige. De kan härledas tillbaka i historien som en svensk eller möjligen skandinavisk lantras.Beroende på varierande förhållande och olika förutsättningar i sverige har lanthästen uppträtt i ett flertal lokala stammar vilka utgör underlaget till dagens nordsvensk.Lanthästarna i jämtland och hälsingland var lite större och tyngre än övriga landskapshästar.Under sena 1800-talet vällde det in olika importhingstar som korsades med den svenska lantrasen utan någon igentlig plan. Detta resulterade i att dessa tunga kallblod trängde undan lanthästen i de södra delarna av landet och spred sig allt längre norrut.Detta korsande blev ett stort problem för den svenska lantrasens fortbestånd. Vissa personer i Sverige insåg nu att det var fara för den svenska lantrasen, och att man skulle ta tillvara på ursprungsrasen och påbörjade då ett avelsarbete med de hästar som hade rent lanthästblod. I spetsen för detta arbete med att renavla lanthästen var Södra Dalarnas hästvänner som startade 1894. Redan från starten började man kalla denna ras för nordsvenska hästen. Nordsvensk häst blev officiellt år 1900. Efter denna korsningsepok blev det brist på lanthästhingstar. Då inköptes hingstar av den närbesläktade dölehästen (Gudbrandsdalska hästen) för att bygga upp vår ras. Men det räckte inte med de Norska dölehingstarna för att rekonstruera den nordsvenska hästrasen. En mycket viktig milstolpe i rasens historia är hingstuppfödningsanstalten Wången i Jämtland, som började sin verksamhet 1903. Hit köptes det varje höst in 20 hingstföl av de bästa som fanns att finna i landet. Det blev kärnan i den nordsvenska hingstbeståndet. På grund av politiska beslut stängdes Wången 1996 trots massiva protester från nordsvenska vänner. Pga. målmedvetet avels arbete från kunniga och intresserade nordsvenska ägare har dagens nordsvens vuxit fram.

KarakteristikDen Nordsvenska brukshästen är en medelstor kallblodshäst. De stamboksförda stonas genomsnittliga mankhöjd är ca: 153 cm och hingstarnas ca: 157 cm. Variationen i storlek är betydande. Främst på stosidan. Huvudet är medelstort med rak profil och med breda, väl musklade ganascher vilket ger det ett kilformigt utseende.Halsen är medellång och muskulös. Ryggen är lång men väl musklad. Bogen är välliggande med en för en draghäst ändamålsenlig lutning och bringan är oftast bred. Benen är väl dimensionerande, har breda ledgångar och starka senor. Vävnadskvalitén är mycket god. Rörelserna är energiska och taktmässiga.

FärgerTillåtna färger är brun, svartbrun, svart, fux, gulbrun, gulsvartbrun, gulsvart, isabell samt blacka varianter av dessa färger. Avblekbar skimmel om härstammningen kan bevisas gå tillbaka till de norska så kallade blåhästarna.

Den månsidiga hästenDen kulturhistoriskt värdefulla nordsvenska hästen med dess mångsidighet har stora möjligheter att finna nya användningsområden och detta blir uppenbart för allt fler.Nordsvensken är en mycket god allroundhäst som lämpar sig till all slags körning för både vardag och högtidliga tillfällen. Som ridhäst hävdar den sig väl inom alla discipliner, hoppning, dressyr, fälttävlan och westernridning i de lätta klasserna upp till medelsvår. Med sitt omvittnade goda terrängsinne tar nordsvenskarna sig fram överallt och därmed utmärkta för turridning och uteritter. Dessutom är de starka och kan ta även de tyngre ryttarna. Genom denna stora bredd i kombination med ett gott temperament är de ofta lämpliga som ridskolehästar.

StallLabbabacken

To see all content, you will need the current version of Adobe Flash Player to view it.